Bebisen kommer aldrig komma ut! Den gör bara inte det. Har nu försökt muta med roliga leksaker och glass, om den lilla bara skulle komma ut. Försökt hota med att det inte blir nån mat förrän den kommer ut. Promenerat och suttit så det skulle bli obekvämt.... Men icke! I ren hämd har den lilla krupit upp lite. Så från att huvudet var helt rörligt sjönk det till ruckbart bara... Då var jag nästan säker på att lilla var helt fixerad nu när vi var till BM. Men hon känner på magen och säger:

"Och där har vi ett helt rörligt huvud..."

"VAH?!!! Rörligt?! Fan också...."

Hon förklarade dock att det inte har någon betydelse... Att många barn inte fixerar förrän vattnet går. Men hon ljög säkert. Häxa.

Så nu är jag sur. Det är bara att konstatera. Det kommer inte komma ut nån bebis. Den ska bo där inne.

Skit också.

Jasså, ont i magen och ryggen och ljumskarna hela natten... Sovit tre timmar i sträck mellan ett och fyra. Sen upp varje timma å dicka vatten, lägga sig, kliva upp å kissa, lägga sig, vända på sig. Somna. Upp éfter en timma igen.... Men ingen bebis... Så då var det konstaterat. Förvärkar.

Patrik tittade på mig i morse: "Men ska den inte komma snart?"

Idag blir det nog promernera som fasen...

Nå håller vi tummarna hörni att detta inte bara är nå dumma förvärkar! Kring nio ikväll började jag känna lite mensvärks liknande ont i maggen.. Nån liten sväng sen försvann det. Nu har det börja värka i magen igen. Jag och Patrik håller tummarna att det drar igång i natt ordentligt... Men  mest troligt så är det nå j'kla förvärkar bara.. Som jag lär få gå med i två veckor innan det kommer igång på riktigt...Typiskt!

Nånå, nu ska jag å lägga mig. Sovit dåligt förra natten så jag hoppas att jag får sova bättre i natt. Och om jag inte får sova så får vi hoppas att det är pga av att vi drar på BB. ;) Men med min otur så ligger väl det långt fram i framtiden!

Natta!

Nu har ett år gått Jimmy...

Tänker på dig...

Blir ju ingen minnesstund för mig (Eller jo! Klart det blir men inte med resten av gänget.) Kan ju inte sätta av å åka till byn nu...

Nå Jimmy, tack för alla fina år. Som inte alltid flöt på problemfritt men det var ju så vi alltid hade det. Haha! Många bråk men också många skratt!

Så hörrni, "why don't you cry about it?!"

Japp. På fredag är fullmåne... Då brukar det födas mycket bebisar. Vi får vällah se då!

Vaknade i morse och jag och Patrik käkade lite frukost å slöade en stund på morgonen. Sen klev vi upp och hämtade högtryckstvätten och en nyckelsats från Ritva och Ingemar, drog till Göta och Patte Ponken började spola av sin kära cross. Och då hade Catja blivit trött. Jäklar vad man inte orkar med nånting nåmer. Patrik tittade på mig helt chockad, "Hur mår du?"

Så efter en halvtimma på ranten så var jag slutkörd. Kul. :(

Dessutom har jag så jääääkla ont i händerna och fötterna. Samlat vätska så att gripa nånting och bara att gå, gör förbaskat ont. Vaknade i natt också av att det värkte i händerna. Låg vaken från tre till fem...

Nä hojj! Nu måste jag sova lite.... igen...

Mera plommon.........Mmmm....

Först och främst, Tack för tipsen till BB väskan! Blöjor hade jag helt glömt bort! Haha!

Så denna dag har präglats av plommon. Jag har ätit en hel låda med plommon... Nå, inte fullt en hel. Men kvällen är ung! :) Tung och otymplig är man har ringt Patrik och bett han skynda sig hem för nu jäklar ska det färdknäppas här! :) Han blev ju eld och lågor (Hehe) man har ju inte varit så sugen sista tiden.

Och så kom jag juh på att jag har glömt bort å berätta om våran sväng med bastuflotten! Jag, Patrik, Peter, Lina, Andre, Lill Jessica och Gustaf drog ut en sväng här en dag när det var så varmt. Så man kunde ta sig ett dopp och svalka sig. Patrik, Andre och Peter hoppade i så fort vi ankrat. Men jag och tjejjorna tvekade lite grand.. Jag visste som inte hur jag skulle reagera i det hyperkalla vattnet, särskillt med kaggen! (Visade sig att kaggen drog i hop sig ordentligt och jag fick förbaskat ont i "hyden"!:))

Iaf, Lina å Jessica plurrade också i efter en stund. Jag satt kvar med benen i vattnet och försökte tuffa upp mig lite. Nåå, efter några övertalningsförsök från Patrik så tänkte jag att det är lika bra å få det överstökat.

Så PLUMS ner i vattnet bara! Och kallt som själve F*N. Så jäkla iskallt så jag vände tvärt i vattnet och skulle upp, upp, upp från vaken jag plaskade i.

I samma veva jag vände mig om i vattnet kommer jag på ett litet problem med min badtur. Flotten har ingen stege upp. Jag kan inte förklara paniken grabbarna fick på flotten när dom insåg problematiken. "Magen är ju så stor så hon når ju inte ens till kanten!!!!"

Hahaahaaaa!!!!! Jag hackade tänder och huttrade och försökte komma på hur jag skulle ta mig upp, insåg att det är ju heeeelt OMÖJLIGT att jag ska ta mig upp över kanten. Hade till och med konstaterat hur jäkla kallt det skulle hinna bli innan dom bogserat mig i land.

Nånå, Patrik och Peter rusade till min undsättning och skulle lyfta upp mig på flotten. Men vi han inte tänka igenom situationen riktigt innan dom började slita i mina armar, för jag trampade ju vatten med magen mot flotten. Så när dom drog upp mig så fick jag vrida mig hängades där i luften så jag fick ryggen och rumpan vänt mot kanten ist.

Muhahahaaa!!!! Ni skulle ha sett oss! Alla satt helt bleka och svettiga och tittade på oss. Jessus.. Korkat var det! Men det löste ju sig! Hihi!

*Skrattar* Kan inte låta bli å garva för mig själv när jag tänker på hur det måste sett ut! (PS. Danni påstår att det är konstigt å skratta för sig själv, det tycker inte jag! Du?;))

Jag och Patrik har nu kommit överrens om att på onsdag ska förlossningen börja. Så då vet ni.