Skulle ju komma förbi idag men tiden rann iväg! Imorgon ska jag göra ett nytt försök! :)

Så då satt jag där. Hade betalat 150 kronor till kvinnan i kassan som faktiskt var trevlig! Händer inte allt för ofta. Ser mig omkring i väntrummet på alla som sitter där, och orkade faktiskt inte ens fantisera ihop historier som förklarade vad dom led av. Det slog mig att det inte var en enda utlänning på plats. Hm! Där fick jag för mina fördommar minsann! Bara en massa svennar här. Sura svennar. En kvinna i en riktigt snygg tunika sitter bredvid mig. Jag tycker att hon är helt kul med sin gröna granna tunika och GUMMISTÖVLAR! Riktigt gulligt var det, måste köpa mig gummistövlar. Men efter en stund så ringer det i hennes mobil och hon reser sig och går tvärs över väntrummet till en tom stol i ett hörn och börjar viska i mobilen med ena handen som skydd för att inte ett enda ord ska lyckas rymma ut till oss andra i väntrummet. Hon verkade ha riktigt jobbit med att hålla sott samtal hemligt. Varför inte lämna väntrummet helt? Eller be personen om att ringa upp senare? Eller ringa själv upp lite senare när man ändå ska på ett läkarbesök?

Under tiden ser jag ett par gånger värsta skinnknutten som dyker upp i väntrummet då och då. När han kommer in för tredje gången så studerar jga honom lite noggrannare.

Alltså, vit man i 40 års åldern. Svarta jeans av rakare modell. Därav lite uppochner-vänd-kon-form på benet för han är lite kraftig och av det kortare slaget. Snaggat huvud som sitter på en rätt kraftig och kort hals också. Svart T-shirt under en svart skinnjacka. Och ett par svarta kängor (även dom rätt kraftiga).

Nu när han kommer in ser jag hur han pekar på olika folk när han kommer in. Han pekar på dom med ett sånt där "hårding finger". Formar handen som en pistol liksom som han vinklar mot personen i samband med en liten nick, och formar ljudlöst ordet "Du" med munnen. Och folk kliver upp och föjer med honom. Jättekonsigt och han har hela tiden en skinnjacka  på sig. Han måste ju ha varit en läkare. Tyckte att hans steg såg ut som en läkares. Nånå jag skulle kanske gått till honom ist. För min områdes läkare är en kärring utan dess like. Vill ju inte nämna nå namn men jag har god lust. Jag kan säga att hon heter Lena i förnamn i allafall. Fick ju sitta å vänta i en och en halvtimma och när vi sedan går mot hennes undersökningsrum så säger hon "Ja, nageltrång gör vi ju inget åt." Lite chockad säger jag "Nähä?"

Vi kommer in på hennes rum och hon ber mig ta av strumpan.

Sagt och gjort.

Hon tittar på tån och säger.

"Såpavatten är bra men omodert, Alsolsprit drar ut var, peta så mycket du klarar av med tanke på smärtan, två veckor är ingen tid å ha ont i ett nageltrång. Du får räkna med ett par månader i allafall."

"Ööööh...jaha. Så jag kommer då inte kunna promenera bort nå gravidkilon under några månader?!"

"Promenera gör ju ont såklart. Cykla eller simma fungerar ju."

Detta sägs inne i rummet medans hon tittar på min tå.

Sen är det klart. Då fick jag halta vidare. Om det blir värre ska jag tillbaka.

Något förbannad man blir.

Skinnknutten hade nog skjutit av min tå med nått grovkalibrigt vapen och det hade nog varit att föredra.