Sandra hade kommenterat på inlägget om min tå. Hon påminde om att tånaglar SKA klippas raka och INTE FÖR KORTA! Och jag vet... Hon har ju helt rätt. Men nu återkommer vi ju till min fotfobi.

Det här med fötter är ju bara föör vidrigt. Jag klarar inte av fötter! Urs! Och sen är ju tånaglarna (helt ärligt så är det lite jobbigt att bara skriva sånna ord) ett helt kapitel för sig själv.

Så jag kan bli helt manisk när det gäller mina fötter. Måste klippa naglarna konstant och hålla dom riktigt korta. Hade helst varit utan tår och dess äckliga hårda "skal".  *Kväljer* Så jag försöker alltså hålla naglar, smuts och död hud lååångt borta. Och då blir det lätt att man överdriver och allt slår bakut. Som nu. Jag menar min fot hade varit lite mysigare med en lite längre nagel än det jag släpar och haltar runt på just nu. Var och vidrigheter. Uurs!

Rebecka hade hört nån rekomendation om att klippa nageln som ett V.

Vah!?! HAhahaaa! Fatta hur det ska se ut! Muhahahaa! Man får ju ha en storlek större på skon. Och mest troligt förstärkta strumpor! Hihi!

 Tänk å krypa ner under täcket med sin mysiga kille.

Rena fräscha sängkläder som luktar sommar, nyvaxade ben insmorda med ett härligt väldoftande Body Butter, ben som stryker mot varann... Plötsligt skär ett illvrål genom det tysta luftiga ljusa sovrummet! ( ni vet franska dörrar, tunna vita gardiner, hela paketet, som i inredningskatalogerna!)

Den där mysig killen har blivit spetsad av en tveudd made of Tånagel!  Två blödande hål i hans brunbrända vad. (Ånej, lakanen blir fäckade!)

Not så mycket mys och inredningskatalog över det senariot.

Dock inte så mycket mys med min tå heller.

I natt utsattes jag för min andra fobi. Snor.

Folk har alltid frågat mig vad jag ska göra med denna fobi när jag får barn. "Barnet kommer väl ha en far!" Har varit mitt svar.

Men så i natt låg jag och lyssnade på Elise och hörde att hon var lite täppt i näsan. Tänkte först att jag skulle strunta i det men det går inte, låg och kom att tänka på plötslig spädbarnsdöd och en massa andra hemskheter så jag var tvungen att kliva upp och ge henne näsdroppar.

När näsdropparna rinner genom henne lilla näsa så killar det ju så fruktansvärt så hon drar iväg en rejäl nysning... Och ut flyger en.. Paus för kväljningar..

Enslemmigäcklighårdsnorkuse!

Den ligger alldeles under hennes näsa och jag ser att om hon andas in genom näsan så kommer hon inhalera den igen, så jag har alltså inget val. "Åh! Åhnej!" Jag måste sträcka ner handen och greppa...svälj...kusen och ta bort den.. Lite svår att fånga med sin slippriga konsistens.

Självklart så skriker jag till och rusar ut ur sovrummet sååå nära på å spy med Elises kråka i handen. Inne på toaletten så sprätter jag ner den i toastolen. Från sovrummet hör jag Patrik "Höhhö, Heheee!" Trots att klockan bara är halv fyra.

Till råga på allt så fastnar hennes snorbuse på "toastols-väggen" så när jag kliver upp på morgonen och går in på dasset så är den ännu kvar där! Uuuussch! Det tog ca 5-6 spolningar innan den äntligen lossnade.

Fyyyy.... Nä nu måste jag fortsätta se Desperate!

Tjao!

 

Sandra

28 oktober 2008 23:25

Hej jag igen ;)
Hurru tänk på mig då som gör Pedikyr på folk rätt så jäkla ofta... Dina fötter e ingenting i jämnfört med andras kan ja lova söto =)
Om du vågar tycker ja du ska komma på salongen o ta en pedikyr, hihi =)

 

Sofie

30 oktober 2008 12:34

Hihi..fick en ganska rolig syn framför mig där jag ser dig tjuta till och springa mot badrummet ;)

http://www.ontheinside.bloggsida.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Såg att jag har åtta prenumeranter kvar på denna bloggen! Hihi! Hängivna jäklar va?! ;)  Vem är ni då? :)   ...

Glöm inte min nya blogg Click Hära

Ja nu är det dags för mig att dra vidare.... Följ mig till min nya blogg! Klicka här   Glöm inte att byta din prenumeration på Bloglovin! :)   ...

tjorvar lite.....

Som den kände Big´O en gång sa....   Nu har vi varit till tandläkaren. Patrik lagade en tand, en annan tand än den som gick sönder. Den ska dom dra. Nästa vecka tror jag det var. (PS. Tandläkaren sa på en gång när Patrik öppnade munnen, "Du gnisslar...